Gunillas man försvann och dubbelliv

Värda att lyssna på 

Jag har alltid tyckt att ljudböcker inte är någonting för mig alls. Jag har haft svårt att lyssna utan att tappa handlingen. Jag har liksom börjat tänka på annat. Det har varit svårt att få tid till att bara lyssna. Har jag gjort någonting annat under tiden, har det varit svårt att följa med i handlingen. Jag har helt enkelt lagt ner det. Men så skapade jag ett konto hos Nextory och började lyssna på boken Gunillas man försvann skriven av Gunilla Söderholm och Ulla-Lene Österholm. "Gunillas man Martin försvann spårlöst den 1 februari 1991. Han lämnade Gunilla, deras tvåårige son Max och det barn som var på väg. Men han lämnade också skulder efter sig - flera miljoner kronor. Från att ha levt ekonomisk trygghet, tvingades Gunilla gå till socialen för att få mat och kläder till barnen.När Martin varit borta i tio år dödförklarades han. Tre år senare får Gunilla ett brev från Skattemyndigheten. Martin lever."
Ljudboken kändes intressant och jag hade svårt att sluta lyssna. Däremot är jag lite besviken på slutet. Jag vill ju veta ifall Gunilla träffade Martin någon gång efter att han upptäcktes eller om hennes söner har någon kontakt med sin pappa, men det fick man aldrig veta.

När jag började lyssna på Dubbelliv skriven av Iris Mårtenson, trodde jag först att jag råkade lyssna på Gunillas man försvann igen (!), men det visade sig att det bara var samma uppläsare, nämligen Charlotta Jonsson. Först kändes det konstigt att lyssna på samma röst igen, när det samtidigt var en annan bok, men jag vande mig fort. Båda böckerna bygger på en sann historia. Därför blev det så intressant att lyssna och jag var hela tiden nyfiken på vad som skulle hända. Om Dubbelliv: Tre ord från en främmande kvinna förändrade hela mitt och mina barns liv: "Bor han här?".
Det här är en sann berättelse om en man som levde dubbelliv: en ny dag - ett nytt liv.
Mannen som jag förälskade mig i och förlovade mig med var en bedragare, och när han av en slump blev upptäckt väcktes hans galenskap. Mitt liv fylldes av trakasserier och jag lyckades inte bli av med honom. Ju mer jag sökte, desto mer otäckheter fann jag om honom. Han skrek åt mig att jag inte skulle rota och att jag kunde få vad jag ville om jag slutade leta. Då bestämde jag mig för att få fram hela sanningen, men fick en chock när det blev klart för mig vem han var. Jag sprang för mitt liv.
Att lyssna på ljudböcker, när man har går och lagt sig, känns som en bra idé. Man får nästan känslan av att få lyssna på en godnattsaga, precis som när man var liten. På kvällen är jag för trött för att läsa själv. Annat är det på sommaren. Då är det skönt att läsa en spännande bok liggandes på gräset.

Jag har börjat lyssna på några andra ljudböcker, man jag har ganska snart tryckt på pausknappen. Ljudboken har inte lyckats fånga mitt intresse de fem första minutrarna. Antingen har det kanske varit "fel" bok eller så har det varit fel på uppläsarens röst.  Jag tror inte att ljudboken kan ersätta en vanlig bok för mig, men det kan helt klart vara ett alternativ. Till exempel om jag är för trött för att läsa och har inget bra poddavsnitt att lyssna på.

Har du tips att ge på någon bra ljudbok? Vilken ljudbok måste jag lyssna på? Förresten, har man läst en bok om man har lyssnat på den?

Ullared och Ciara

I torsdags kväll fick jag sådan lust till att åka till GeKås. Det var 8 månader sedan jag var där plus att den senaste tiden har vi hållit oss hemma på grund av att jag har varit sjuk. 

Kompaktstugan

För att slippa stress och få mer avkoppling, bokade jag kompaktstugan i GeKås-byn. Det är en av de enklaste stugorna, men det gjorde ingenting. Vi skulle ju bara sova där en natt plus att här var det tillåtet att ha med hund. Våningssängen var tyvärr inte så skön, mem vi fick sova en stund iallafall. 

Toaletten

Gekåsbyn

Slapp köer

Jag var lite osäker på ifall det var rätt val av helg. Risken är ju att det är mycket folk, när det lov på ingång. Men vi hade tur! Ingen kö på väg in och det var heller inte trångt inne på varuhuset. 

Väskor

En av mina favoritavdelningar på GeKås, är absolut väskavdelningen. Jag kollar alltid på skinnväskorna, när jag är där. Det är inga kända märken, men jag tycker ändå att många av väskorna är helt ok. Det fanns flera jag ville ha, men jag fick nöja mig med en. Sedan brukar jag alltid kika in på sportavdelningen. Jag ville ha nya sportstrumpor, men det fanns inte i min storlek. Sedan ville jag ha en ny träningströja, men jag hittade ingen jag ville ha. Balder ska alltid få något, när jag är på GeKås. Hundben inköptes såklart på hundavdelningen. Jag ville ha ett nytt mobilskal, så jag besökte teknikavdelningen. Jag hittade mobilskal till alla iPhones modeller förutom till just min modell, iPhone X. Märkligt. 

Korta köer

Jag köpte mig en vårjacka, som jag är väldigt nöjd med. Sedan blev det annat smått och gott, som exempelvis en deo, duschkräm, en pärm, trosor osv. Denna gång köpte jag varken plastpåsar eller rengöringsmedel. Det gör jag alltid annars. 

Läskigt!

På väg hem på söndagen, blåste det rejält och det kändes lite obehagligt att köra. Såklart kör man försiktigt när det både blåser och regnar. På ett ställe hade ett träd blåst ner, men det gick att köra förbi. Tur att ingen hade fått trädet på sig! Stormbyar har jag stor respekt för och håller mig helst inomhus. Hoppas stormen Ciara inte har fört med sig alltför stora skador. 

Nu är jag ledig under veckan och det känns jätteskönt!

Kom igen!!

Min träningshörna

Idag åkte jag till gymmet. Det var första gången på väldigt länge. I och med beskedet i fredags, fick jag ny energi  och jag blev motiverad till att sticka iväg för att träna. Med skadat knä blir man lite begränsad  och jag vågade inte gå på ett gruppträningspass. Det fick bli fokus på rehabträning, helt enkelt. 

Skadad knä

På bilden ser ni tydligt att knät är svullet och att jag inte får ner knävecket på mattan. Så irriterande! Träning behövs verkligen! 

Kämpa på!

Jag hittade många bra övningar på nätet. Man vill ju inte träna fel. Jag kollade HÄR och HÄR. Nu hoppas jag på att komma iväg och träna snart igen. Övningarna kan jag göra hemma också, men det blir mer fokus när jag är på gymmet. I och med att lungan inte har läkt helt, så vågade jag inte köra ut mig med ett tufft konditionspass (svårt dessutom att köra konditionsträning med skadat knä). I och med att jag var på sjukhus så länge, är väl min kondition inte den bästa heller. Långsam träning framåt får det bli!

Så god!

Vilket telefonsamtal!

I går eftermiddag, efter att eleverna hade gått hem, var det dags för mig att ta antibiotika. Jag lossade tabletterna från förpackningen. Då ringde telefonen. Det var min läkaren. Jag hann inte stoppa i mig tabletterna, men jag tänkte göra det efter samtalet. Läkaren undrade hur jag mådde och jag var spänd på vad han skulle berätta. Misstänkte att han hade svar på röntgenplåtarna, som togs i tisdags. Jag kunde andas ut - Jag fick beskedet att varbölden var HELT borta! Läkaren trodde knappt själv att det var sant, utan hade fått kontakta röntgenläkaren för säkerhets skull. Ett av mina bästa telefonsamtal! Det kommer dock ta lång tid innan lungan har läkt helt. Jag känner obehag i lungan dagligen, men nu vet jag varför. Viktigast är att varbölden är helt väck! Nu måste jag boka tid för vaccination mot pneumokocker. Jag vill absolut inte råka ut för detta igen och det gör mig inget att vaccinationen kostar några hundra. Jag känner otroligt lycka just nu och man har fått annat perspektiv på livet. Det gjorde mig ledsen igår att jag inte kunde slå min pappa en signal igår. Det hade varit så roligt att meddela honom detta, men jag hoppas att han kan följa mig från den plats han är nu. 

I med nyttigheter!

Nu behöver jag inte stoppa i mig någon antibiotika längre. Det kommer min mage må bra av! Jag försöker stärka mitt immunförsvar med en massa vitaminer och jag vill komma igång med träningen lite försiktigt. Mitt knä är inte bra ännu, så jag är lite begränsad, men jag får göra det jag kan helt enkelt. 

Ta hand om er och kom ihåg att hälsan är viktigast!

En jobbig och fin dag att minnas

Kungälvs kyrka

Det känns som att jag bara har berättat tråkigheter här på min blogg den senaste tiden. Men eftersom jag tycker att det är viktigt att kunna gå tillbaka i tiden, så måste jag få dela med mig av tråkiga saker också.
I fredags, en månad efter att pappa tog sitt sista andetag, var det hans begravning i Kungälvs kyrka. Jag var verkligen orolig inför denna dag. Jag tänkte att hela dagen skulle bli skitjobbig. Visst var det jobbigt, men jag trodde det skulle bli ännu jobbigare. Jag grät på väg till begravningen, men väl i kyrkan kändes det så fint och det blev inte lika jobbigt som jag först trodde. Det betyder dock inte att jag sörjer mindre för det.

Inför en begravning, ska det planeras en del. Vilka psalmer ska sjungas? Ska vi ha solosång? Osv. Vi valde Blott en dag och Bred dina vingar. 

Fly me to the moon

I början av akten spelade en solisten Klinga mina klockor på tvärflöjt. Varför vi valde just denna, var för att pappa gillade Benny Anderssons orkester. Som avslutning sjöng solisten Fly me to the moon (Frank Sinatra). Så skönt att med musik, som pappa älskade!

Adjö älskade pappa!

Efter begravningen, hade vi minnesstund på Fars Hatt. Så skönt att inte bara skiljas åt, utan att ha tid att prata med varandra. Så roligt att så många valde att följa med på minnesstunden! Vi åt lunchbuffé, så var och en kunde välja ifall de ville äta kött eller fisk. Maten smakade jättegott! Vid bordet fick jag chansen att prata med en före detta granne till pappa. Jag hade aldrig träffat henne förut och det var kul att höra om sin pappa från någon utomstående.

Marsipantårta och kaffe till efterrätt.

Jag tror pappa var närvarande och log från sin himmel.  Jag tror att pappa ville ha sin begravning precis så här:
- Med "hans" musik
- Med familjen närvarande
- Med fina vänner bland annat från Friskis & Svettis
- Med gamla goda grannar
- Med tillbakablickar och minnen i minnestal, som bröderna höll
- Med god mat
- Rätt val av kyrka och lokal för minnesstund

Vila i frid, pappa!

Vi kommer ses igen!

Deltid och skarpare syn

"Provjobbat"

Igår började jag jobba deltid efter sjukskrivningen. Det var riktigt roligt att träffa klassen och kollegorna igen! Jag jobbade bara i två timmar, men stannade lite längre bara för att hinna lite mer. Min jobbdator hade inte varit igång sedan första veckan i december. Jag ville helst åka hem efter jobbet, men jag hade ett par uppgifter att göra.

Äntligen en renare bilen!

Bilen var jättesmutsig, så jag åkte direkt till biltvätten. Får se hur länge bilen kommer hålla sig ren. Invändigt måste bilen också rentorkas, men det få bli en annan dag. 

Båda är metallbågar

Efter det var det dags att hämta ut den nya glasögonen. Jag känner mig så nöjd! Jag har redan vant mig vid den nya styrkan. Kändes ovant först, men det dröjde inte länge innan det kändes bättre. Jag kan exempelvis inte vara utan brillorna framför datorn nu. Jag gillar verkligen mina nya bågar!!

Åt rätt håll

Jag mår sakta, men säkert, mycket bättre. Jag har inte haft någon feber, sedan jag kom hem från sjukhuset. Jag kan ibland bli väldigt varm om kinderna, men vår nyinköpta örontermometer visar ingen feber. Det känns väldigt skönt! Sedan återbesöket, har läkaren ringt två gånger för att fråga om hur jag mår och jag kan passa på att ställa de frågor jag kanske har funderat på.

Jag tar två tabletter antibiotika tre gånger dagligen

Jag har hört att det tar lång tid att återhämta sig efter en lunginflammation. Jag förstår det nu att det kommer att ta tid, för jag kan bli andfådd eller varm bara av att kanske tömma kundkorgen i mataffären eller att tömma diskmaskinen. Men jag känner trots det, att det att det går åt rätt håll.

Så sant!

På måndag ska jag börja jobba deltid. Det ska bli riktigt roligt att få träffa kollegor och ens klass igen!  Det enda jag är lite rädd för, är att bli sämre igen, men jag försöker att inte oroa mig för det. 

Den 28/1 ska jag på skiktröntgen. Jag hoppas att den visar att varbölden är helt borta eller åtminstone har minskat i storlek. Jag håller tummarna hårt för det! Den är jag är helt frisk, ska jag vaccineras mot pneumokocker. Denna vaccination kostar några hundralappar, men det gör ingenting. Viktigast är att jag inte råkar ut för denna typ av lunginflammation igen!

Ha en fin lördag och var rädd om dig!

Behov av en ny väska

Så mycket jag suktar efter en ny väska just nu. Jag har flera axelväskor, som rymmer plånbok, mobil och nycklar. Men jag får utöver det inte plats med ett par solglasögon eller en bok. Jag skulle behöva en större väska, helt klart. En kvinna behöver en väska för olika tillfällen.

Vilken ska man välja?

Jag har surfat runt på olika sidor och har fastnat för dessa två, men jag kan inte bestämma mig för vilken jag ska ha. Denna väska heter Biori och har måtten 30 x 30 x 10 cm. Väskan från Saddler är i storleken 26 x 25 x 15 cm.

Vad tror ni? Vilken har jag mest användning av? Eller kan ni rekommendera en annan väska? Jag vill att väskan ska vara av skinn och får inte kosta mer än dessa.

Tingelingeling tåget går

Nu har precis veckans länklista börjat tuffa runt. Alla medlemmar i Länka med Kärlek som igår önskade delta åker med. Uppgiften var att dela sin blogg, svara på frågan och själva dela länklistan eller kopiera av detta inlägg på sina egna bloggar. Allt för att tåget ska kunna tuffa vidare ut i världen. Tingelingeling tåget går…

Länka med kärlek

Tingelingeling tåget går…

Länktåget tuffar nu vidare ut i vida världen med ett gäng fina bloggare som alla svarat på samma fråga.

Vad var det allra bästa med din jul och nyårshelg? 

 Linda Odelmar – https://nouw.com/silverblomma

Att ha haft tid att mysa med döttrarna och övriga familjen

Marina Brodin – http://minasvarld.nu/

Bästa är all tid med nära och kära men även lugnet som varit

Karin Bucht – http://www.junitjejen.se/

Denna jul och nyår var mest skit, men ska jag säga något positivt så var det att jag var hemma.

Mirre Karlsson – https://nouw.com/sweetwords

Vi hade en bra jul hos Bq,s bror med våra familjer och nyår firade vi hemma själva med trerätters, så mysigt. Bästa med julen var väl gemenskapen och att vi var samlade och nyår var tvärtom skönt att bara vara vi och koppla av tillsammans.

Emma Larsson – https://nouw.com/photoemmz

Att få träffa vänner och familjen i Skåne, sen att få ha hemma sonen och bara kunna umgås utan förskola och skola.

Åse Mårtensson – https://nouw.com/asemartensson

Familjen och alla skratt.

Madeleine Nylander – https://nouw.com/madelena

Att alla barn och barnbarn var med och firade jul ihop.

Michelle Frandell – https://michellefrandell.blogg.se/

Jul så var det ju maten .
Fick dock magsjuka under julen så julen var jobbig .
Nyår – var det bästa att jag stannade hemma med min hund tog hand om henne och hade uppersittarkväll.

Kamilla Rytterlund – https://kamillaskamera.com/

Att vi kom iväg till Sälen och fick härliga dagar tillsammans.

Anna Skärblom – https://nouw.com/annaskarblom

Att få umgås med nära och kära.

Amanda Malmflod – https://amndiz.se/

Att det vart lugnt och jag kunde villa en del.

Amanda Kanterfors – https://nouw.com/amandizan

Att jag fick vara runt människor som jag tycker om.

Jessica Friman – https://nouw.com/jessifri85

Mitt bästa minne från min jul & nyårs helg var när min familj kom hit till oss & vi hade nr 2 julafton. Sen att dem sov över.

Marica Andersson – http://www.frokenrodlok.se/

Det mysigaste var att få vara med när min systerdotter fick fira sin första jul.

Therese Carlsson – https://nouw.com/2barnsmammaochfru

Att umgås med familjen.

Dags att se klarare

I tisdags var det dags för årlig synundersökning. Det visade sig att jag behövde byta, då jag behövde ändra styrka. Jag började kolla på ny bågar, även om man nu kan behålla samma bågar och bara byta glas. De jag har sedan innan, har jag nu haft ett tag och då tyckte jag att det kändes kul att byta. 

Vilka ska man välja?

När jag började prova andra bågar, märkte jag att jag först testade bågar som liknade de jag redan har.  Är inte det märkligt att man gör så? Ska man byta, vill man ju helst att det ska synas att man har bytt. Att välja, är inte helt enkelt. Det är tur att man får hjälp av en, som jobbar där. 

Svårt val

Efter en stund hade jag kanske 6 par bågar, som jag valde emellan. Sedan plockade jag bort de par, som liknade mina gamla mest. Tills sis tblev det ett par pilotformade och ett par runda. Båda är av metall. Jag tycker att de är skönast på. Nu får jag vänta i två veckor tills jag ser skarpare och kanske också blir mer klarsynt. ;) 

Läsplatta eller inte?

Här hemma har vi städat och rensat i våra skåp. Jag har rensat bland mina böcker bland annat. Vissa böcker ville jag absolut inte göra mig av med först, men tills sist plockade jag bort dom ur hyllan. Mina böcker, som är skrivna av mina favoritförfattare (Mari Jungstedt och Sofie Sarenbrant), har jag sparat. De gör man bara inte sig av med.

Storytel reader eller Letto front light?

Under tiden jag plockade undan böckerna, började jag fundera på detta med läsplatta. En platta, som man laddar ner e-böcker med. En läsplatta är lättare än en surfplatta och är på så vis lättare att bära med sig.  Läs här: Läsplatta eller surfplatta? Det finns flera läsplattor att välja mellan. Detta är en djungel för någon, som är obekant med läsplattor. Jag har surfat runt och sett bland annat Storytel reader. Med den måste man också prenumerera på Storytel. Då kan man ladda ner hur många böcker som helst varje månad för 169.-/månad.

Sedan har Adlibris sin Letto frontlight 2. Här behöver man inte prenumerera, utan man laddar bara ner de böcker böcker man vill läsa för en engångskostnad.

Det finns ännu flera läsplattor och jag har ingen aning om vilken som är bäst att införskaffa.

Har någon här någon erfarenhet av läsplattor?

Omöjliga body tricks

Det finns bodytricks som endast 1% av jordens befolkning kan göra. Av de trick som Ida Warg och Lisa Hööks testade, så är det endast två jag kan göra. Jag kan slicka min nästipp och jag lyfta ringfingret. Vad klarar du att göra?

Ytterligare en ängel

Det sägs att en olycka sällan kommer ensam. Så har det verkligen varit nu i december och när man har varit som minst stark. Jag kommer aldrig glömma december 2019. Jag hoppas verkligen att varken jag eller min familj kommer att drabbas av något mer den närmsta tiden, för det blir alldeles för tufft och jag tycker inte att vi ska drabbas av mer tråkigheter.

Kära pappa!

Det är en vecka sedan nu (dagen innan julafton), som jag fick ett sms gällande min pappa. 

Kära pappa! Du ringde mig i lördags 21/12, när jag låg på sjukhuset. Vi pratade en stund. Du peppade mig och du kände dig lugn efter vårt samtal. Dan före dopparedagen började du fixa äggosten, som skulle ätas på julafton. Plötsligt föll du och slog i huvudet. På sjukhuset visade det sig att du hade fått en hjärnblödning. Du var vid medvetande, när du åkte in till sjukhuset. Älskade pappa! Du blev sämre och sent på julaftons kväll, somnade du in, finaste pappa. Du slapp lida, men jag kommer alltid sakna dig, lilla pappa! ❤️ Jag vet att jag inte kan ringa dig, men jag kan inte ta bort dina nummer från mobilen. Himlen har fått en ängel till - min pappa.

Att ta in att min pappa inte finns längre, är just nu väldigt svårt att förstå. Dels är det inte så länge sedan det hände och dels är jag heller inte helt frisk. Emellanåt rinner tårarna längst med kinderna.  Begravningen kommer både bli väldigt fin och känslosam.  Det blir ett fint avsked, samtidigt som pappa alltid kommer leva kvar bland oss. 

Lite mer på banan

Här har det ekat ganska tomt ett tag. Tur att min julkalender åtminstone har hållit bloggen vid liv. Det har definitivt funnits en anledning till varför mer personliga inlägg har saknats. 

Syrgas behövdes

Den 5 december fick jag stanna hemma från jobbet på grund av feber. Jag svettades på natten och mina lakan blev alldeles blöta. Febern gick inte ner. Natten mellan lördagen och söndagen fick jag inte på vänster sida. Jag hade ont under vänster bröst och längst med sidan. Jag tänkte att det berodde på att jag hade hostat så mycket. Hur jag än låg i sängen, hade jag ont. På söndagen den 8/12 hade jag så ont att jag började gråta. Min man ringde SOS och ambulansen kom. De tog kontroller och inget visade något allvarligt, men de valde att ta med mig, eftersom de hörde att andningen var lite ansträngd. Och de hade sina aningar om vad det kunde vara. När jag la mig på båren, gjorde det ont igen. Jag fick morfin och det hjälpte. När vi kom fram till sjukhuset i Alingsås, togs jag emot direkt i ett rum av sjuksköterskor och läkare. De gjorde fler kontroller och jag fick på mig patientskjorta. Röntgen gjordes och det visade sig att jag hade fått lunginflammation och en allvarlig sådan. Det visade sig att jag hade en varböld och vätska i vänster lunga. 

God mat, men ingen matlust 

Jag tycker att jag fick god mat på sjukhuset, men de första dagarna hade jag ingen matlust alls. Det jag fick i mig lättast då var typ hallonkräm, filmjölk, vatten och isglass.

Här vistades nästan all tid

Efter 1,5 vecka på Alingsås lasarett blev jag förflyttad till lungavdelningen på Borås sjukhus. I Borås finns också infektionsavdelning som Alingsås saknar. Läkarna tyckte därför att det var säkrast att jag förflyttades. Jag hade klarat mig ett par dagar utan syrgas och taxiresan gick därför bra.  

I Borås fortsatte min antibiotikabehandling intravenöst. Kontroller varje dag och blodprov togs (dock ej på helgen). Jag fick några feberfria dagar och blodprov visade att värdena blev bättre. Att ta blodprov var väldigt jobbigt, då jag är väldigt svårstucken. Flera gånger fick sköterskorna be om stickhjälp. 

Efter 6 dagar i Borås fick jag åka hem. Vätskan och varbölden har minskat. Jag får ta antibiotika i tablettform och blir kallad till återbesök i början av januari. Jag hoppas då verkligen att det visar sig att jag då har blivit ännu bättre. Matlusten har kommit tillbaka och jag känner hunger. Det känns som ett friskhetstecken. Just nu har känner jag ingen smärta, men jag är väldigt matt och trött. Det kommer jag nog vara ett tag.