fredag 22 maj 2020

Äntligen här!

Minns knappt, när jag bloggade senast. Men det gör ingenting alls. Jag jobbar mycket och det är inte man orkar blogga, när man kommer hem. Jag är hemma runt kl 17. Jag rastar hunden, kanske handlar, äter mat och då har klockan hunnit bli ganska mycket. Vissa kvällar jobbar jag och vem orkar blogga efter det? Jag tycker fortfarande att det är kul att blogga då och då. Jag tycker absolut att bloggen är en trevlig "dagbok". Självklart har det hänt en del sedan senast.

Urnan

Onsdagen den 13 maj var det tid för urnsättning. Märkligt att pappas kropp var bränd till aska och låg i en urna. Jag kände mig obekväm med att hålla i urnan. Det var lite läskigt och jag kände mig inte helt bekväm i situationen.

Gravstenen

Samtidigt blev det en fin stund ihop med mina syskon. Nu finns askan vid samma gravsten som farfar och farmor. Pappa har kommit hem! Såklart blev det en stund till att minnas och flera minnen dök upp i huvudet. 

När jag satte mig i bilen för att åa därifrån, fick jag ett telefonsamtal från Vaccin Direkt. På Redbergsvägen i Göteborg fanns det vaccin mot Pneumokocker. I mitt huvud sa min pappa "Åk dit direkt, medans de fortfarande har kvar doser!". Så jag gjorde precis som om min pappa fanns vid liv. Jag kunde inte dock inte ringa honom och berätta att jag äntligen har tagit vaccinet mot pneumokocker. Nu ska jag inte drabbas av lunginflammation igen.


Vårvandring

Onsdagen den 20 maj väntade en härlig vårvandring med hela skolan. Tyvärr vågade jag inte delta i själva vandringen med tanke på mitt skadade knä. Det hade kanske kunnat gå bra, men tanke på att korsbandet är av och att menisken är trasig, så var jag rädd att det skulle bli värre om jag eventuellt  snubblade. Jag var dock med och serverade alla eleverna lunch vid en parkering vid sjön. Skönt att jag kunde delta på ett sätt ändå. 

Nolhaga naturreservat

Igår, torsdagen den 21/5, åkte vi till Nolhagaparken i Alingsås för att njuta av det vackra vädret och för att ta en härlig promenad tillsammans.  Vi gick även mot Nolhagavikens naturreservat. På väg dit finns en hundrastgård


I hundrastgården

Balder hade tur. På plats fanns redan två trevliga hundar. En hane och en tik. Såklart att båda hanhundarna var intresserade av tiken! 

En trevlig stund med nya vänner!

Balder hade det så trevligt med de fina hundarna och han var rejält trött, när vi kom tillbaka till bilen. 

Efter Kristi Himmelfärdshelgen är det inte mycket kvar av vårterminen och läsåret är snart slut. Att behöva släppa den klass jag har nu, känns lite jobbigt. Klassen är fantastisk! Snart börjar de 4:an och en annan lärare tar vid. Jag börjar med en ny klass i augusti 2020.  Det kommer också bli bra, säkert. Men det är ännu inga elever jag känner och det känns som om det är lång tid kvar till augusti. 

Ha en fortsatt fin helg, mina vänner!





17 kommentarer:

  1. Kul att du tittar in när du orkar iallafall. Man bloggar när man kan. Förstår att känslan är lite konstig men skönt ni fick en fin stund iallafall.
    Kul att du kunde medverka på ett hörn på vandringen ändå.

    SvaraRadera
  2. Vad skönt för dig att de finns vaccin för de. Förstår att de är jobbigt med urnsättningn. Hoppas dom hade de bra på sin vanding

    SvaraRadera
  3. Vad roligt att du är tillbaka! Det är jätteroligt att blogga och kan tänka mig att orken inte alltid finns att öppna upp och skriva när man jobbar heltid med mera. Men roligt att du gör det emellanåt.

    SvaraRadera
  4. Så kul att se dig blogga igen :) men förstår du, bloggen lär kanske inte bli lika aktiv nu för mig heller då ja lär jobba 12 Tim pass fram till augusti så aaa ja får se hur de blir med bloggandet då bloggen är mitt levebröd

    SvaraRadera
  5. Det var en del som hänt. Låter ändå väldigt vackert allt det du skriver om din pappa. Bloggandet ska ju helst inte vara ett måste, det märks ju lätt när det blir det. Så bra att du lyssnar på hur du känner och skriver först nu när du vill och har lite att berätta 😃👍

    SvaraRadera
  6. Härligt att du bloggade lite nu. Det var mkt som hänt sedan sist.
    Fina bilder när vovarna leker.
    Ha en fin kväll

    SvaraRadera
  7. Det är alltid något speciellt med att lämna en klass, men även så spännande att ta emot en ny. Jag lämnar tvåorna nu jag haft för en ny skola och nya uppdrag. Jag är ju färdig specialpedagog om prick två veckor. Men jag känner så väl igen det du beskriver här.

    Ni fick ha vandring alltså? ALla våra friluftsdagar har ställts in i år. Känslofyllt att läsa om din pappas urnsättning. <3

    SvaraRadera
  8. Kul att du hittade orken nu! Det är inte alltid så lätt när man jobb är och har mycket annat på gång!

    SvaraRadera
  9. Vad fint det blev hos din pappa! Förstår att det var jobbigt att hålla urnan, jag hade nog också tyckte det varit lite läskigt... underbara bilder :)

    SvaraRadera
  10. Jag tror absolut att din pappa finns med dig vart du än är och var glad över att du tog vaccinet :)

    SvaraRadera
  11. Du verkar ha fullt upp ändå. Det är alltid en jobbig stund med en begravning, men ofta blir det fina minnen ändå

    SvaraRadera
  12. Förstår att du tycker det var lite läskigt att hålla i urnan. Jag tycker kremering över huvudet taget låter läskigt. Bra att du tog tag i vaccinationen. Tror det var klokt att inte vandra men det var ju bra att det fanns ett annat alternativ för dig så du kunde vara med ändå.

    SvaraRadera
  13. Härligt att du kan vara tillbaka och skriva några rader då andan faller på��

    SvaraRadera
  14. Ja det är märkligt när man får en nära i en urna i form av aska. Kul att höra från dig igen

    SvaraRadera
  15. Låter som en fin och minnesvärd stund. Bloggar gör man bäst när man har tid och känner för det

    SvaraRadera
  16. Förstår mycket väl att det var speciell känsla med urnan och askan, hualigen. Samt skönt att du vaccinerat dig nu,. Låter som ni fick trevlig stund ändå med skolan och var nog bra att du ej chansade.

    SvaraRadera
  17. ja ibland finns ju inte tiden, och det viktigaste är ju inte hur ofta egentligen utan att man gör det för man tycker det är kul att blogga, och man får ut något av det själv liksom ❤

    SvaraRadera