onsdag 2 april 2014

Jag är fadder!


Fadderbrevet

Jag hittade ett av mina fadderbrev. Jag öppnade och läste vad som stod där. Genast känner jag mig som en urusel fadder åt båda mina fadderbarn (enligt fadderbrevet), som dessutom är mina brorsbarn. 

I fadderbrevet står det:
  • Rikta dina bästa önskningar för ditt fadderbarn i bön till Gud (gärna regelbundet). 
  • Hålla dopdagen aktuell genom att på årsdagen av dopet sända en liten hälsning eller hälsa på.
  • Låt det som hände i dopet få en fortsättning: berätta för barnet om Jesus och, när tiden är mogen, förklara vad du själv har funnit i den kristna tron som är viktigt och värdefullt för dig.
  • Gör sällskap med familjen i gudtjänsten.
Ingenting av det här gör jag. Dock finns jag till för alla mina sex syskonbarn, oavsett om jag är fadder åt dom eller inte. Jag gör ingen skillnad. Behövs min hjälp, ställer jag alltid upp för familjen. 

Däremot kommer jag göra följande som också står i fadderbrevet:
  • Delta vid mitt fadderbarns nattvardsgång och konfirmation, när den tiden kommer.

Om du är fadder, hur mycket gör du för dina fadderbarn?





10 kommentarer:

  1. Gör sällskap med familjen i Gudstjänsten, har du nog gjort? Om du var med vid dopet?=)

    SvaraRadera
  2. Jag är tyvärr själv ingen fadder, men borde kanske bli det!

    SvaraRadera
  3. Hej hopp tillbaka i bloggvärlden

    SvaraRadera
  4. Är inte fadder till någon ännu

    SvaraRadera
  5. javisst va den fin, pläden
    va fint av dig! och vara fadder :)

    SvaraRadera
  6. Jag är gudmor till mitt bonusbarnbarn och måste säga att jag inte heller följt fadderbrevets regler. Däremot är det en hedrande uppgift att bli fadder.

    SvaraRadera