torsdag 11 juni 2015

Ond fot och missad avslutning

När jag vaknade imorse var jag fortfarande stel i foten och det gjorde ont.  Jag haltade och visste först inte hur jag skulle ta mig till jobbet. Kände direkt att det skulle bli jobbigt med kopplingen och att ta mig fots till tåget gick inte. Även om jag hade fått skjuts, så skulle det ändå ha blivit besvärligt på jobbet. Tyvärr missade jag idag skolavslutningen och det retar mig att jag inte fick önska mina elever en riktigt skön sommar. Det här var den första avslutningen, som jag har missat både som elev och lärare.

Tur man hade sin iPhone med

Istället för att lyssna på Den blomstertid... och andra vackra sånger, fick jag spendera nästan två timmar i ett väntrum på en vårdcentral. Man hade hellre velat fördriva sin tid på annat sätt. Bra att jag fick chansen att vila foten iallafall. Inget verkar ha varit skadat, utan det var mer en lättare stukning. Foten blev inlindad och det känns mycket bättre. Imorgon jobbar jag igen!



Vad minns jag mest från mina egna avslutningar som barn? Jag minns att vi alltid firade skolavslutningen i kyrkan. Där sjöng vi olika psalmer. Flaggan vajar på sin stång sjöng vi också. Det var alltid så fint och stämningsfullt i kyrkan. Vi såg framemot vad den mysige prästen skulle säga. Efter programmet i kyrkan fick vi gå till klassrummet. Där hände det något och det bjöds det på fika. Dagen innan hade vi fått måla på svarta (eller var den grön?) tavlan med färgade tavelkritor. Det kunde stå SOMMARLOV och vi hade ritat glassar, solar och båtar. Innan man fick gå hem, kramade vi om fröken. Efter skolan gick hela klassen alltid hem till mig. Vi lekte och mamma bjöd på glass. Vi avslutade med att göra raketen på gräsmattan.

Hur minns du dina avslutningar?

12 kommentarer:

  1. det roligaste med avslutningar var att välja klänning. Annars är jaag en sådan som alltid alltid alltid hatat skolan och alla i den, så det bästa med avslutningar var att det var just SLUT! ;) Ironiskt att jag älskar att arbeta som lärare. Men det var tack vare dålig lärare som jag ville bli en, och visa hur man gör ;)

    sv: Erik är från Ecuador, Loja.

    SvaraRadera
  2. Nej, vad synd att du inte kunde vara med! :(

    Hoppas att foten blir helt bra!

    SvaraRadera
  3. Mina avslutningar var inga höjdare. Tyckte inte om att vara i kyrkan, tyckte inte om att sjunga. Själva promenaden TILL kyrkan var dock mysig. När alla gick på ett låååååångt led indelat med förskoleklass längst fram och 9:orna längst bak :-)

    Förresten så vill jag säga att jag tycker som dig angående det du skrev på Linda Bloms blogg. Det ÄR verkligen konstigt att blått oftast har något "grymt" motiv medan rosa är "puttenuttigt" och har ett helt annat snävare snitt (ofta).

    SvaraRadera
  4. Nej vilken otur. Jag ska på skolavslutning om några timmar. Det ser jag fram emot.

    SvaraRadera
  5. Ghha vilken otur! Så himla trist men nu håller jag tummarna för att den snabbt blir bra.
    Jag minns inte så mycket av avslutningarna. Men ett år var det overaller som va Jätteinne! Alla tjejer hade lika dana i olika färger och min var lila. Har inget minne av att jag hade den på mig sen, fler gånger. Konstig avslutnings klädsel.
    /P

    SvaraRadera
  6. Åh vad tråkigt, Karin! Hoppas du blir bättre snart :)
    Jag minns skolavslutningarna som lycka, förväntan och lättnad. Mormor och morfar gjorde alltid marrängswiss till oss och sedan dess är jag hooked!

    SvaraRadera
  7. Lättare stukning vart ju inte så farligt då,synd att du inte haltade dig till skolavslutningen=/
    Ha en fin sommar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade inte kunnat ta mig dit ändå. Det gjorde svinont att trampa ner kopplingen.

      Radera