torsdag 14 juli 2016

Jag känner igen mig i Ove

Jag erkänner, jag känner mig som Ove. Ibland. Att bli jämförd med Ove, vill väl ingen. Men jag känner faktiskt igen mig i Ove i vissa sammanhang. Jag är inte bitter, jag är inte grannarnas skräck och jag är ingen ordningsman i mitt bostadsområde, men det finns ett par saker som jag känner igen mig i i Ove.



  • Jag tycker det är irriterande att en fullt frisk människa parkerar på handikappsparkeringen här hemma. Det kan väl vara ok om man bara ska lasta ur ett par saker, men om man låter sin bil stå på handikappsparkeringen i flera timmar, bara för att man inte orkar gå några extra meter. Jag säger ingenting, men jag tycker det är fel. Det har faktiskt hänt att bilägare med handikappstillstånd har kommit och kan inte välja platsen, för att den är upptagen av en person som faktiskt inte behöver den.
  • Varför kan inte alla hundägare plocka upp efter sin hund?! Några gör det, men låter då påsen ligga kvar på marken. Är det bättre?! Morr!
  • Jag blir galen på personer som ska ligga i baken av min bil, när man är ute och åker. Man håller hastigheten och det finns ingen möjlighet för den bakomliggande att köra om. Det finns häller ingen möjlighet för mig att köra åt sidan. Om jag har hundarna med mig, så blir jag ännu mer stressad av sådant. Och varför ska jag behöva köra snabbare? Det kan ju innebära livsfara!!
  • Varför kan inte alla sortera sin sopor rätt? Fönsterkuvert bland brännbart och INTE papper. Det vet väl alla?! Och glödlampor ska inte ligga bland metall. Hur svårt kan det vara?
  • Om jag lånar ut någonting, så vill jag gärna ha tillbaka det. Jag glömmer inte vem jag har lånat ut till. Om vederbörande behöver låna saken en längre tid, så hoppas jag att personen talar om det för mig. Då kan jag "köpa det". Om jag lånar en sak av någon, så vill jag själv lämna tillbaka det så fort som möjligt. Det hör till god ton!
Finns det någon mer som känner igen sig i Ove? Kanske det bor en Ove i oss alla.

14 kommentarer:

  1. Jag känner inte igen mig i Ove. Däremot ser jag honom som en väldigt sympatisk man som trots sitt humör vinner mitt hjärta.

    SvaraRadera
  2. Hehe känner igen mig själv med :-p. Rätt ska vara rätt ;)

    SvaraRadera
  3. Har inte sett filmen men kan känna igen mig i flera av punkterna som du tar upp!! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken tur att det finns fler som känner igen sig.

      Radera
  4. Jag har inte läst den, däremot håller jag med om dina punkter ;)

    svar: Att jag gillar att springa är ett mycket nytt påfund :)

    SvaraRadera
  5. Har inte läst den än men borde hugga tag i den :)

    SvaraRadera
  6. Mamma säger att den där boken är genial, jag har dock inte läst den. Jag håller med dig om att man ska plocka upp efter sin hund och att man ska lämna tillbaka något man lånat så snabbt som möjligt. Däremot är jag väldigt skyldig till att inte vara bra på att sortera soppor. Jag är väldigt stressad och känner inte att jag orkar lägga energi på det, men jag lovar att jag ska bli bättre. <3

    SvaraRadera
  7. Har inte läst boken eller sett filmen!

    Hade kunnat gjort inlägg om det, men de flesta förslag var att låta det rinna ut i sanden, eller vara ärlig och säga till personen så det känns inte så lönt och göra det inlägg med bara de två punkterna, men annars var det en bra ideé

    SvaraRadera
  8. alla känner nog igen sig i någon av hans egenskaper skulle jag tro :)

    SvaraRadera
  9. håller med dig fullständigt med ovanstående punker! :D

    SvaraRadera